Gruppen menar att om man hade samma ansvar för sjukvård- och gymnasieutbildningskostnaden på utgiftskontot som på fastlandet samt att man fick intäkter i form av landskapsandelar liknande statsdelarna och en höjd skattesats på två-tre procentenheter som i riket, så skulle de åländska kommunerna ha ett minusresultat på 76,8 miljoner. Det skulle enligt tankesmedjan krävas att de åländska kommunerna höjde skatten till cirka 30 procent för att gå runt rent ekonomiskt. Finansminister Roger Höglund (C) säger att när man tittat på hur man kan spara kostnader vid utredningar av kommunreformsfrågor har man kommit fram till att pengar sparas på administration genom att slå ihop enheter. Men han ser inte kommunsammanslagningar som en lösning.
- Den åländska befolkningen har sagt kraftigt nej till tvånget för att slå ihop kommuner. Men man måste titta från fall till fall om det är kostnader som kan sparas in och vad som blir bättre och eventuellt sämre, säger Roger Höglund.
