I meddelandet, som har rubriken ”Vägen mot en fossilfri skärgårdstrafik”, konstaterar landskapsregeringen att arbetet med omställningen kommer att ta flera mandatperioder. Dagens tonnage har en medelålder på drygt 30 år och samtliga färjor drivs med fossila bränslen. Landskapsregeringen anser att fasta förbindelser är att föredra eftersom de förbättrar förutsättningarna för skärgården och i planeringen finns bland annat en bro över Prästösund.

När det kommer till färjetrafik är hybridlösningar eller eldrift som eftersträvas. Samtidigt konstaterar de att det idag finns utmaningar med att köra längre sträckor med enbart eldrift.

”Färjor bör om möjligt byggas så att en konvertering till fossilfri drift är möjlig i framtiden om det inte är rimligt att övergå direkt till fossilfri drift med hänseende till den tekniska utvecklingen”, skriver de.

Misslyckats få EU-stöd

Åland har, enligt landskapsregeringen, svårt att på egen hand finansiera omställningen av skärgårdstrafiken ”utan att allvarligt riskera den åländska ekonomin som helhet”. Landskapsregeringen har under mandatperioden vid två tillfällen försökt men misslyckats få EU-stöd. Kvar finns möjligheten att söka extra anslag från staten, men det har misslyckats vid tidigare försök för infrastrukturprojekt.

”Oavsett möjligheterna till extra anslag eller EU finansiering är det vägar som måste fortsätta prövas”, skriver landskapsregeringen.

Under den nuvarande mandatperioden har landskapsregeringen köpt fartyget m/s Ådan, fortsatt med broutbytesprojektet och investerat i färjfästen, var det sistnämnda beskrivs som en grundförutsättning för en modern skärgårdsflotta.

”Landskapsregeringens uppfattning är att de grundläggande frågeställningar som behöver avgöras för att fortsätta arbetet mot en fossilfri skärgårdstrafik är att ta ställning till om landskapet även i fortsättningen ska äga sina fartyg, vilken typ av drivmedel som ska användas samt hur omställningen till en fossilfri skärgårdstrafik ska finansieras”, skriver de.

Hela meddelandet hittar du här.