- Världen har förändrats mycket sedan valet och landskapet läcker pengar. Vi kan inte uppta fyra miljoner i lån varje år för att återställa landskapsandelarna, säger han.
Samtidigt säger han att de små inbesparingar man kan göra i alla sektorer inte kommer att täcka hela budgetunderskottet om landskapsandelarna förblir på den nivå de ligger på i dag, och att han inte tror att lemlänningarna vill se några större skattehöjningar.

Dorita Lindholm (C), fullmäktigeordförande i Sund, håller med om att det är rimligt att fortsätta titta på inbesparingar.
- Naturligtvis måste vi se på det, det har vi i Sund gjort och det ska vi fortsätta med, men nedskärningarna av landskapsandelarna drabbade oss med en summa på 200.000 euro årligen, motsvarande ett skatteöre. Det är betydelsefullt, och vi hade räknat med att det skulle återställas, säger Dorita Lindholm.

Runar Karlsson (C), fullmäktigeordförande i Saltvik, som i går morse uttryckte sin oro över kommunekonomin i Ålands radio, känner sig inte övertygad av svaret.
- Jag tror inte att lagtinget kommer att vilja stifta några lagar som drar ner servicenivån avsevärt. Men får vi inte tillbaka tillräckligt mycket av landskapsandelarna kommer alla landsbygdskommuner ha en högre skatteprocent och en lägre servicenivå än centralorterna, och då tror jag nog att landsbygden så småningom avfolkas. Det brukade heta att hela Åland ska leva och det vore synd om man överger det till fördel för en kortsiktig nödlösning, säger Runar Karlsson.