År 2030 ska ytterligare minst fyra procent av unionens landyta och 19 procent av havsytan vara skyddade för att trygga den biologiska mångfalden. Redan i slutet av nästa år, 2023, ska medlemsländerna kunna visa betydande framsteg.
Flera lagtingsledamöter menar att det är bråttom och önskar svar på hur landskapsregeringen ämnar uppfylla målet, särskilt eftersom det kräver att också privatägda mark- och havsområden skyddas.
- Vi har inte börjat tittat på att utforma ett system för privata markägare eller gått ut med information till markägarna om vad direktivet innebär. Det går långsamt, sa John Holmberg (Lib).
- Nog är det ganska fantasifullt att vi ska klara det här målet på ett och ett halvt år, sa Camilla Gunell (S).
Någon brådska kände inte Obunden samlings Marcus Måtar. Han ifrågasatte däremot huruvida Åland faktiskt är skyldiga att uppfylla EU:s krav eftersom det är Finland som åtagit sig att följa EU:s strategi om biologisk mångfald.
EU:s målsättning är att minst 30 procent av unionens land- och vattenyta ska ha någon typ av skydd, varav minst 10 procent ska vara strikt skyddad. På Åland är cirka två procent av landytan skyddad och cirka tre procent av havsytan.
