- Vi har hittat ett av mina önskemål, ett förkolnat nötskal som man kan utföra kol 14-datering på. Då får man en ganska exakt datering på när människorna var här och rostade den här nöten, säger arkeologen Jenni Lucenius.

Rudolf Gustavsson, också han arkeolog, berättar att man i en provgrop hittat ett lock av skörbränd sten, små keramikrester, slipstensfragment, kol och sot.

- Själva projektet går väl ut på att inte hitta saker så det är ju mera en lyckträff när man gör det, säger han.

Syftet med utgrävningarna i Långbergsöda är att få ett bättre grepp om hur stora boplatserna på privatägd eller delvis privatägd mark är och var deras exakta gränser går. Projektet inleddes 2017 och det här sista året.

Just nu håller arkeologerna till på Nedre Rödmyra, en kamkeramisk boplats som ligger nära det som tidigare var den så kallade stenåldersbyn. I augusti fortsätter utgrävningen på Östra och Västra Jansmyra, de äldsta boplatserna man känner till på Åland.