Idrottslärare: Spontanidrottandet minskar men behövs för folkhälsans skull
Det är mer och mer ovanligt att ungdomar är ute och idrottar spontant. Idrottslärarna Elias Eriksson och Fredrik Törnroos ser den så kallade "Islandsmodellen" skulle vara ett gynnsamt alternativ för att öka folkhälsan.
Idrottslärarna Elias Eriksson och Fredrik Törnroos märker av att ungdomarna generellt fått sämre kondition och inte heller är lika starka som de var för ett par år sen. Men kroppsmotoriken har ökat då det är fler som klarar av att göra volter.
Men det sociala nätverket finns numera i mobilen och det är också smidigt att få "kickar" från telefonen, så vilka incitament finns det för ungdomarna att ge sig ut och idrotta?
– Det är 10 000 kronorsfrågan, säger Fredrik Törnroos och ser Islandsmodellen som en väg framåt. Island gav alla mellan sju och 18 år en fritidspeng varje år som de fick använda för att betala för kultur- eller idrottsaktiviteter som startade direkt efter skoldagens slut. Man ville skapa något för ungdomarna att göra på fritiden.
Elias Eriksson tycker sig märka av att ungdomar i dagens läge skulle vilja gymma, men att de ofta faller på att kostnaden är för hög. Så han ser gärna att en Islandsinspirerad "Ålandsmodell" skulle kunna tas fram, där en fritidspeng tas fram och regleras till barn som inte är eller har varit så aktiva inom idrott.