– Det finns platser och byggnader och delar av kommunernas verksamhet som inte är tillgängliga. Men det finns också en medvetenhet om att man behöver bli bättre och en vilja att bli bättre, säger Erika Elfsberg, kommunikatör vid Funktionsrätt Åland. 

En fortsatt utmaning är att vissa tolkar begreppet tillgänglighet på ett traditionellt sätt, bara för att man har en ramp för rullstol är det inte säkert att man beaktat synnedsättning eller hörselnedsättning. I stort har kommunerna svarat ganska lika i enkäten. 

– Mindre kommuner svarar på ett annat sätt då man till exempel inte haft några nybyggen på länge. Däremot har många av dem en äldre befolkning och kan därför ha behövt ta tillgängligheten i beaktande, säger Elfsberg. 

Kartläggningen är en del i projektet ”Ett Åland för alla”, nästa steg efter att ha sammanställt enkätsvaren är att åka ut i kommunerna och undersöka tillgängligheten.