– Vi har en högre andel ogiltiga röster i lagtings- och kommunalval på Åland än vad man har i de statliga valen. I våras i riksdagsvalet var 0,5 procent av alla röster ogiltiga, säger han.
Att andelen är högre i de åländska valen tror Lindqvist beror på att två val äger rum samtidigt, något som leder till att en del väljare förväxlar röstsedlarna. Den främsta orsaken till att röster ogiltigförklaras beror ändå på att röstsedeln innehåller en obehörig anteckning, ofta ett streck.
– Man kan tänka att väljaren har velat röstat blankt. Om man vill rösta blankt så ska man verkligen inte göra någonting på valsedeln utan lämna in den helt blank som den är, säger han.
I årets val ogiltigförklarades tolv röster eftersom de saknade stämpel, något som absolut inte får förekomma.
– Det är en kontrollfunktion. Men har väljaren gjort allting rätt utan att ha fått en stämpel så är det förstås inte bra, säger Rasmus Lindqvist som samtidigt betonar att den här andelen är väldigt liten.