För fyra decennier sedan sågs det av många som en ren provokation att Kvinnfolk var ett spelmanslag för uteslutande kvinnor. Hatar ni män eller varför gör ni så här var en fråga Siv Ekström ofta stötte på, liksom anklagelser om att hon hade "tagit" kvinnliga spelmän ur Ålands spelmansgilles led. Faktum var ett merparten av Kvinnfolks medlemmar var sådana som tidigare hade saknat en grupp att spela med. Mycket har förändrats under åren och idag leds också spelmansgillet av en kvinna varför något behov av att grunda ett kvinnligt spelmanslag inte skulle kännas akut idag, om det inte redan fanns ett. Vi ser ändå ett mervärde i den kvinnliga gemenskapen säger Siv Ekström också - men påminner om de öppna speltillfällen som Kvinnfolk ordnar en gång i månaden dit alla sorters spelmän är välkomna, också män. Kvinnfolks speciella sound tillskriver hon det faktum att alla låtar lärs ut på gehör och det gör gruppen mycket samspelt. Har man vant sig vid att ta in låtar med öronen lyssnar man också mer på varandra när man spelar tillsammans säger Siv Ekström.