De finsk-ugriska minoritetsspråken blir alltmer osynliga i de länder där de pratas, bland annat Estland, Ungern, Sverige och Finland. Det visar en undersökning som Ålands Fredsinstitut varit med och gjort tillsammans med universitet runtom i Europa. Flerspråkighet och språklig mångfald är ofta ett övergripande internationellt mål, men undersökningen visar att målen inte efterlevs. I de flesta länder är det exempelvis svårt för dem som talar ett minoritetsspråken att få undervisning på sitt eget språk. Trots att människor flyttar i större utsträckning i dag förblir de språkliga rättigheterna och språkskyddssystemen knutna till geografiska områden i stället för till där människorna bor. -Vår rekommendation är att de som talar ett minoritetsspråk behöver bli mer medvetna om vilka rättigheter de har, säger Sarah Stephan, forskare på Ålands Fredsinstitut.