Ett olycksfall i lagstiftningsarbetet. Det kallar Högsta domstolen lagtingets så kallade nedfrysningslag inom socialvården. HD tog ställning till lagen i mitten på juni och den trädde i kraft från den 1 juli. Men rättsläget under mellanperioden, från den 1 april när rikets nya lagar inom socialområdet trädde i kraft, fram till att landskapslagen om att behålla de gamla rikslagarna trädde i kraft tre månader senare, var synnerligen otillfredsställande, konstaterade HD i juni. Vissa stadganden, till exempel inom barnskyddet, ändrades automatiskt till den nya rikslagen innan den nya landskapslagen hann träda i kraft. Det är inte uteslutet att det uppstått situationer där förmåner beviljats och barnskyddsåtgärder vidtagits under den nya rikslagen, som vid återgången till den gamla lagen inte längre är lagenliga.
   - I sådana situationer är det viktigt att man till fullo beaktar att de intressen som skyddas av klienters berättigade förväntningar inte får kränkas, skriver Högsta domstolen.
Landskapets lagstiftning har i det här fallet inte lyckats leva upp till de krav grundlagen ställer, konstaterar domstolen. Men eftersom lagtinget inte överskridit sin behörighet stämplade HD ett ok på nedfrysningslagen. Man ville heller inte förlänga perioden med det osäkra rättsläget inom socialvården på Åland.