En liten åländsk fjäril ökar förståelsen för hur djur- och växtarter påverkas av att få sina livsmiljöer splittrade av människans framfart. I 20 år har forskare studerat åländska populationer av ängsnätfjärilen, eller hökblomsternätfjäril som den också kallas, och forskningen bara fortsätter. Förra året fick professor Ilkka Hanski vid Helsingfors universitet, Kungliga vetenskapsakademins Crafoordpris, det så kallade lilla nobelpriset, för bland annat sitt arbete med den åländska fjärilen.Forskaren Kristina Karlsson-Gren förklarar varför Åland är så lämpligt för den här forskningen som nu är inne på sin 21:a sommar. – Åland är nästan det enda stället i landet som fjärilen finns kvar, och även om populationerna är splittrade kan de besöka varandra, säger hon.