Mest positiva till det svenska språket är Pekka Haavisto och vänsterförbundets Li Andersson. Också Harry Harkimo från Rörelse nu instämmer helt och fullt i påståendet ”Finland är ett tvåspråkigt land, det är viktigt att presidenten hanterar svenska i både tal och skrift”.
Bara Sannfinländarnas Jussi Halla-aho är av helt motsatt åsikt, medan Mika Aaltola är av motsatt åsikt.
Aaltola säger att det inte finns något grundlagsenligt krav på att presidenten ska kunna svenska, medan Halla-aho menar att goda svenskkunskaper inte är något man ska förvänta sig.
Överlag är attityderna till svenskan ändå positiva bland kandidaterna. Kunskapen behöver inte vara perfekt, det viktigaste är att vilja använda båda språken, skriver till exempel Kristdemokraternas Sari Essayah. Centerns Olli Rehn menar för sin del att presidenten uppfyller andemeningen med grundlagen genom att uttrycka sig på svenska i vissa situationer.
Johan Ehn, som är Ålands representant i Helsingfors, konstetrar för sin del att det är en stor fördel om den muntliga kommunikationen med presidenten kan skötas utan tolk.
– Det är viktigt att presidenten behärskar svenska, särskilt för självstyrelsen.