Projektpengar för ungas hälsa blev oanvända när kommunerna inte kunde enas
Projektet Barn och ungas hälsa och välmående har avslutats efter drygt tre år. I slutrapporten pekas bland annat bristande samverkan och skillnader mellan kommunerna ut som hinder för arbetet med barns och ungas psykiska hälsa.
Projektet startade 2022 mot bakgrund av en långsiktig försämring av den
psykiska hälsan bland barn och unga på Åland och i övriga Norden. Under
projekttiden har tolv olika områden granskats och flera rapporter och
åtgärdsförslag tagits fram.
Projektledaren Maarten Sengers lyfter särskilt fram behovet av bättre
samverkan mellan socialvården, hälso- och sjukvården och skolorna. Ett förslag
är gemensamma bedömningsteam för barn och unga med mer komplexa behov.
Projektet har haft pengar tillgängliga för olika satsningar, men en del av dem
har inte kunnat genomföras eftersom kommunerna inte varit eniga. Bland annat
fanns möjlighet att bekosta utbildning inom psykisk hälsa och suicidprevention,
men då krävdes att samtliga kommuner stod bakom satsningen.
– För alla planer där vi gör någonting tillsammans med kommunerna måste vi ha konsensus, säger Sengers.
Han pekar också på att de 16 kommunerna har olika förutsättningar och prioriteringar, vilket kan innebära att barn får olika stöd beroende på var de bor.
Sengers anser att tydligare styrning och i vissa fall lagstiftning kan behövas för
att skapa mer jämlika förutsättningar.
