”Huvudet i sanden” – skarp kritik mot kostnader i gymnasielag
Den nya gymnasielagen får brett stöd i lagtinget – men kritiseras för att vara otillräckligt utredd ekonomiskt.
En central del av lagförslaget är att rätten till stöd för studerande stärks och att en ny förberedande utbildning införs, åtgärder som ska göra att fler klarar en gymnasieutbildning.
Lag- och kulturutskottet var enigt när det föreslog att lagen ska antas och beskrev reformen som en nödvändig modernisering. Enligt utskottets bedömning leder lagen till ökade kostnader på omkring 300 000 euro per år, men utskottet slår också fast att de ekonomiska konsekvenserna inte är tillräckligt utredda.
När lagtinget på måndagen fortsatte behandlingen var kritiken tydlig, även från regeringshåll.
– Vi fortsätter i samma gamla hjulspår och stoppar huvudet i sanden och tror att det ekonomiska utfallet på något magiskt sätt kommer att lösa sig i sista ändan. Det gör det inte, sa John Holmberg (Lib).
Även Obunden samlings Johan Lindström lyfte de oklara kostnaderna, men tog också upp bestämmelserna om maktmedel, alltså lärares rätt att ingripa i störande eller hotfulla situationer.
– Det jag tycker är allvarligt är att vi i lag ger den här befogenheten, men vi har inte säkerställt att läraren fått en enda instruktion i hur det ska gå till, sa han.
Namnbyte, mer stöd och ny utbildning föreslås i gymnasiereform
“Tokdyrt och kostnadsdrivande” – prislappen oklar
