Lagstadgat stöd i gymnasiet väcker frågor om ansvar och kostnader
Rätten till stöd i gymnasiet är en av de mest omdiskuterade delarna i den nya gymnasielagen. Medan utbildningsminister Annika Hambrudd (C) ser lagförslaget som en nödvändig arbetsmarknadsåtgärd, ifrågasätter Christian Wikström (Ob) hur långt stödet ska sträcka sig och vad kostnaden faktiskt blir.
En central del i lagförslaget är att rätten till stöd i lärandet skrivs in tydligare i lag. Enligt Hambrudd handlar det inte om något helt nytt, utan om att ett stödsystem som funnits i gymnasiet sedan 2021 nu lagfästs.
– I dag kräver arbetsmarknaden minst en gymnasieutbildning, och vårt mål är att fler ungdomar ska fullfölja sina studier och komma ut i arbete. Vi ser det här som en arbetsmarknadsåtgärd, säger hon.
Christian Wikström ifrågasätter inte behovet av stöd, men varnar för att lagstiftning kan få långtgående konsekvenser. Där grundpoängen är att ju äldre ett barn blir desto mer måste ansvaret gå från det offentliga till ett eget ansvar.
– Ska man få stöd och handledning med elevassistent också på högskolan eller i arbetslivet?
Wikström menar att ju fler rättigheter som skrivs in i lag, desto svårare blir det att uppskatta kostnaderna. Hambrudd uppskattar att reformen på sikt kostar mellan 350 000 och 450 000 euro per år, men Wikström är skeptisk till siffrorna.
– Om man lagstiftar om ökade rättigheter måste man också vara tydlig med vad det kostar och vad man prioriterar bort, säger han.
