Om fuskstädning, habit stackning, skärmtider och att optimera sig själv
Dofter, fågelsång och magi ska det bli när Jenny får till de tidiga morgonpromenaderna i vår, en vana hon lägga sig till med för att bli piggare.
– När man var ung så förstod man inte hur skönt det är att vara pigg, skrattar Sandra.
I veckans avsnitt diskuteras gränsdragningar, ovanor och självdisciplin.
– Gränser är nånting positivt och snällt. I grund och botten är det bra att ha gränser. Det jag är sämst på är att dra gränser för är skärmtider, säger Sandra.
– Det är ganska trendigt just nu att folk är trötta på att springa omkring som yra höns, säger Jenny.
Sandra har också sett att det finns någon slags motreaktion mot att hela tiden optimera sig själv.
– Men att vara den bästa versionen av sig själv betyder ju inte att alla ska vara superstjärnor utan man borde sikta på att vara så lycklig som möjligt och ha roligt, säger Sandra.
När man ska etablera en ny vana så lägger man den på eller intill en gammal vana, det kallas för "habit stackning".
– Som att före eller efter jag borstar tänderna så stretchar jag. Eller när jag skjutsar dottern till en aktivitet så veckohandlar jag, säger Jenny.
Det kräver planering och övning, konstaterar de.
Jenny och Sandra ger också några handfasta råd i hur man ska få in nya vanor som att det är bra att ändra lite i gången och att inse att olika saker passar i olika skeenden av livet.
