Translate this page

This is a service provided by Google Translate. Please note that by using it, Ålands Radio och TV cannot guarantee the accuracy of the translation.

Publicerad: tisdag, 17 december, 2019 - 22:10Uppdaterad: tisdag, 17 december, 2019 - 22:38

Vem tjänar på en Föglötunnel?

Att Landskapsregeringen 2013 valde att inte gå vidare med någon av tunnelutredningarna berodde på att en mer än 10 kilometer lång tunnel, som behövde byggas med mellanalternativet för säkerhetsstandard, inte återbetalade sig själv över en 40-årsperiod

- Men jag kan tycka att en sådan kalkyl är för snäv, och jag tror att man nu kanske är beredd att göra en bredare samhällsekonomisk analys med andra ekonomiska ramar, säger Ian Bergström, projektchef på Vägnätsbyrån.
En fast förbindelse skulle medföra ett större medvärde för samhället som man inte räknat på i tidigare utredningar.
- Men både i Finland och Sverige finns de där modellerna, så ville man skulle det gå att ta fram siffror som kanske skulle sätta projektet i ett annat ljus, säger Bergström.
FS Links kalkyl, som utlovar inbesparingar på nästan 90 miljoner euro över en 15-årsperiod baserar sig inte bara på byggandet av en tunnel, utan på ett större infrastrukturellt projekt på östra Föglö och en omstrukturering av skärgårdstrafiken.
- När Föglö i princip blir en del av fasta Åland kan man spara in tusentals driftstimmar för färjorna, säger Hans Mikael Holmström.

I den sista delen av Ålands radios granskning av Föglötunnelprojektet tittar vi på kostnader, vad utredningarna kostat både landskapet och FS Links hittills, vilka dolda kostnader som behöver räknas med i en bredare ekvation och under vilka omständigheter en investering i en fast förbindelse skulle löna sig.

Ålands Radios journalistik ska alltid vara trovärdig och opartisk. Vi är oberoende från politiska, religiösa, ekonomiska och kommersiella intressen.

Läs mer om bolaget och vårt arbete »