Ohälsosam mat och fetma pekas ut i ny rapport
Åland saknar i dag en samlad styrning för kost- och nutritionsfrågor, trots tydliga krav i både lagstiftning och folkhälsostrategi. Och enligt slutrapporten för landskapsregeringens projekt om styrning av kost och nutrition finns det jobb att göra.
Ohälsosamma matvanor är redan en av de största riskfaktorerna för sjukdom och förtida död på Åland. Samtidigt lever omkring 25 procent av befolkningen i åldern 20–64 år med obesitas eller fetma. Enligt prognoserna kan andelen öka till 40 procent fram till år 2040. Även undernäring bland äldre och sjuka är vanligt, men bristfälligt kartlagd.
– Vi har inte haft ett övergripande och strukturerat arbete kring de här frågorna tidigare, säger projektledaren Anna-Maria Feldhoffer.
Enligt henne handlar utvecklingen inte enbart om individens val. Dagens matmiljö, med lättillgängliga energitäta och näringsfattiga livsmedel, bidrar till ett ökat energiintag. Samtidigt rör vi oss mindre.
Offentliga måltider spelar en viktig roll. Varje dag serveras omkring 7 000 luncher inom skola, vård och omsorg. Men de är inte huvudorsaken till ökningen av fetma. Däremot finns behov av mer enhetliga riktlinjer och bättre uppföljning för att säkra kvaliteten.
Framåt krävs breda samhällsinsatser, menar Feldhoffer. Det handlar både om att underlätta hälsosamma val och att begränsa påverkan från ohälsosam mat, inte minst gentemot barn och unga.
– Vi behöver öka medvetenheten och förstå hur mycket matmiljön påverkar våra val. Det här är ett ansvar för flera sektorer i samhället, säger hon.
