Så resonerar åländska arbetsgivare om att anställa personer med extrema åsikter

Frågan om timläraren med nazistkopplingar vid Medis har aktualiserat frågan om vad arbetsgivare kan och får göra då man anställer ny personal. I vilken mån kan man beakta att en arbetstagare har extrema åsikter?
Och när är dessa åsikter inte längre enbart en privat angelägenhet? Frågan är komplex, menar flera stora arbetsgivare som Ålands Radio pratat med.
– Det är svårt att veta var gränsen går för vad som är privatliv eller inte. Det är bra att det pratas om det men det är inte enkelt att ta ställning till om man inte har ett konkret fall, säger Viking Lines kommunikationsdirektör Johanna Boijer-Svahnström.
Rederiet har bland annat en uppförandekod som betonar mångfald, och ett likabehandlingsprogram som nyanställda går igenom. Rederiet kontrollerar utbildning, tidigare anställningar och professionella referenser.
– Men vi får inte kartlägga livsstil eller politiska åsikter, säger hon.
Vid landskapet säger förvaltningschef John Eriksson att en definitiv gräns är om extremistiska åsikter skulle få uttryck i tjänsteutövandet.
– Då har du möjlighet att agera ganska omgående. En tjänsteman har ett krav att uppträda på ett sätt som tjänsten förutsätter, säger Eriksson.
Men också han konstaterar att frågan inte är enkel, åsikts- och yttrandefriheten är vidsträckt. Samma sak säger Ann-Britt Romar, HR-chef vid ÅHS.
– Sen får den ju inte påverka arbetet, arbetsmiljön eller bemötandet av patienter eller kollegor, säger hon.