KST:s kostnader upp 25 procent på fem år – kommuner oroade för framtiden
Kommunerna Finström och Lemland vill att Kommunernas socialtjänst, KST, bromsar kostnadsökningarna. De efterlyser tydligare effektmål, återhållsamhet i administrationen och en större ekonomisk disciplin.
Enligt Finströms kommundirektör Magnus Sandberg har KST:s verksamhetskostnader per invånare på Åland ökat med omkring 25 procent sedan 2021.
Lemlands kommunstyrelseordförande Tony Asumaa (Lib) betonar att insynen i kommunalförbundet är begränsad, men tycker samtidigt att KST gör ett fantastiskt jobb.
– Men vi börjar helt enkelt inte ha råd, säger han.
KST:s styrelseordförande Nina Fellman (S) menar att utvecklingen inte är unik.
– Vi har samma problematik som kommunerna har med sin äldreomsorg. Boenden blir dyrare och lönerna blir dyrare, säger Fellman. Men hon skulle uppskatta kommunernas hjälp i praktiska frågor som boenden och sysselsättning.
Sandberg påpekar att en del av de utmaningar som KST står inför handlar om byggande. Han lyfter att Åland har sämre förutsättningar än riket för att bygga ARA-boenden, statligt reglerade hyresbostäder som är avsedda för personer med lägre inkomster eller särskilda behov. Detta eftersom stödsystem och fonder saknas här.
– Det gör att små åländska kommuner med sina egna pengar måste finansiera den utbyggnad som KST nu gör. Där borde landskapsregeringen ta sitt ansvar och se till att vi får jämförbara förutsättningar, säger han.
Fellman vill att landskapet tar ett större ansvar och konstaterar att en extern lösning för KST:s fastigheter vore ett stort steg framåt.
