Försvarsutredarens tips till Eckerölinjen: Den här nischen gör Grisslehamn viktig
Rederi AB Eckerö vill sätta ett starkare ljus på Grisslehamn när en ny svensk totalförsvarsstrategi tas fram, där statliga investeringar för miljarder i just hamnars infrastruktur står på spel.
55 svenska hamnar, mestadels i offentligt ägda bolag, är aktuella för att bli säkerhetsnoder. Hur många eller vilka hamnar som anses kritiska återstår att se. Projektledaren bakom en förstudie i ämnet, Mikael Lind vid forskningsinstitutet RISE tror själv att så många som fyra av fem hamnar kan väljas bort.
– Men varje hamn har ju sina specialiteter. I ett land med så lång kustlinje som Sverige är det väldigt viktigt med en ordentlig hamninfrastruktur. Där måste man kunna göra en analys – vilka är de absolut mest kritiska flödena i Sverige, säger han.
Förstudien konstaterar att den principiella frågan blir om en hamn, som Grisslehamn, är en lokal infrastrukturresurs eller en nod med nationell och allierad betydelse. Svaret på den frågan avgör vad den svenska staten genom olika myndigheter kan vara beredd att finansiera och prioritera.
Om hamnen anses vara av annan betydelse än i dag skulle till exempel lager- och omlastningsytor kunna tillkomma. Men Mikael Lind framhåller snarare att en betydelsefull nischning inom frakt och passagerartrafik kan vara avgörande.
Förutom att växa som fraktrutt, och i Eckerölinjens fall som en del av en sammanhållen länk mellan Nato-länderna Sverige-Finland-Estland väljer också utredaren Mikael Lind att tänka något utanför boxen och lanserar tanken om att Åland skulle kunna ha en mer central roll i ett nordiskt totalförsvar.
– Man skulle kunna fundera på om Åland kan utgöra ett mellanlager för kritiska produkter som kan skeppas till antingen Sverige och Finland.
