Folkhälsorapport: Självmorden minskar samtidigt som den psykiska ohälsan ökar på Åland
Den upplevda psykiska ohälsan fortsätter att öka på Åland, särskilt bland barn och unga. Det framgår av den första delrapporten om folkhälsostrategin.
– Det är en av de tydligaste negativa trenderna vi ser, säger landskapsläkare Knut Lönnroth.
Enligt honom har allt fler, framför allt unga, uppgett försämrat psykiskt mående under en längre tid. Samtidigt har sjukskrivningar kopplade till psykisk ohälsa ökat i den arbetsföra befolkningen. Bilden är dock komplex – självmordstalen har minskat över tid och utvecklingen ser olika ut beroende på vilken indikator man granskar.
Barn och ungas psykiska hälsa är ett prioriterat område. Ett pågående projekt avslutas i vår, men arbetet fortsätter inom ordinarie verksamhet med fokus på tidiga insatser och bättre samordning mellan bland annat hälso- och sjukvård, socialvård och skola.
I övrigt visar delrapporten inga större förändringar i befolkningens levnadsvanor. Det är väntat, enligt Lönnroth.
– När man arbetar med folkhälsa talar man om decennier. Det sker inga mirakel på två år, säger han.
Strategin sträcker sig till 2030 och målet är att åtminstone bryta negativa trender inom bland annat psykisk ohälsa, fysisk aktivitet, kost, rökning och alkohol. Mer än var fjärde vuxen ålänning dricker på en nivå som klassas som riskbruk, och enligt dagens forskningsläge finns ingen säker nivå av alkoholkonsumtion.
För att nå resultat krävs mer än information, betonar Lönnroth. Strukturella åtgärder som lagstiftning och samhällsplanering är avgörande.
– Det finns inga “silver bullets” inom folkhälsan. Det krävs åtgärder på flera nivåer samtidigt, säger Lönnroth.
