Flera brister lyfts fram i kartläggning av socialvården
En ny kartläggning från landskapsregeringen visar på flera utmaningar inom socialvården på Åland. Bland annat lyfts otydlig ansvarsfördelning mellan kommunerna och Kommunernas socialtjänst, KST, behov av mer jämlik socialservice och en ny speciallagstiftning för likvärdig funktionshinderservice.
Kartläggningen har granskat service- och vårdkedjorna ur socialvårdens perspektiv.
Samtidigt syns positiv utveckling. Åland är den region i Finland med lägst andel placerade unga inom barnskyddets anstaltsvård. Dessutom har antalet barnfamiljer som erhåller hemservice ökat från åtta stycken innan införandet av KST 2020 till 27 stycken år 2024.
Kartläggningen visar att de grupper som har störst behov av serviceutveckling är vuxna i arbetsför ålder, personer med funktionsnedsättning och äldre. KST vill klargöra ansvarsfördelningen mellan sig, kommunerna och Ams i frågor om sysselsättning och bostad. Det är en av de största bristerna och kan komma att kräva ny lagstiftning.
När det gäller personer med funktionsnedsättning hänvisar kommunerna ofta till KST. Det finns brister i ansvarsfördelningen och skillnader i servicenivå mellan kommunerna, beroende på bland annat hemkommun och lagtolkning.
För äldre lyfts behovet av tydligare styrning mot förebyggande service, justeringar i socialvårdslagen samt en utvärdering av den lagstiftning som ligger till grund för KST-reformen. Enligt Susanne Broman, specialsakkunnig vid Socialbyrån är gränsdragningsproblemen störst mellan äldre personer med funktionsnedsättning, psykisk ohälsa eller missbruk.
– Det finns en risk att klienter faller mellan stolarna och blir utan den service man har rätt till, säger hon.
