Under den pågående mandatperioden har oppositionen i lagtinget ställt över 60 skriftliga frågor till Landskapsregeringen. Det är en kraftig ökning jämfört med hur det sett ut för tidigare mandatperioders landskapsregeringar, där regeringen Sjögren fick 37 frågor och regeringen Gunell fick 36 frågor. Men om man istället jämför med Finlands riksdag har det under 2022 ställts 894 skriftliga frågor, enligt Göran Djupsund. 

Han menar att poängen med skriftliga frågor är mestadels att kunna peka på och marknadsföra sig att man arbetar med frågor som ligger den enskilda politikern varmt om hjärtat.- Man har lyft fram det i offentligheten, det blir protokollfört och du kan föra fram till dina väljare att du har uppmärksammat den här problematiken och är aktiv på den punkten, säger Göran Djupsund. 

Göran Djupsund säger att många av ledamöterna i såväl riksdag som lagting ofta redan vet svaret på frågan som de ställer och menar att det inte skulle krävas en skriftlig fråga för att få ett snabbt svar. 

-  De skulle kunna vända sig till en tjänsteman eller myndighet eller när de stöter på en minister i korridoren, men då hamnar de inte offentligheten. Jag skulle inte ranka de speciellt högt bland instrumenten för att påverka politik, det är mera symboliskt, säger Göran Djupsund.