ÅMHM-härvan "Styrelsen skulle få både större befogenheter och ansvar"

- Vi såg att ansvar och befogenheter går ihop, och det måste de göra. Ska man som styrelse på riktigt kunna utveckla en verksamhet behöver man ha stöd i ett tydligt mandat. Det är det vettigaste, säger lagtingsledamot Wille Valve (MSÅ), som under den förra mandatperioden satt som social- och hälsovårdsminister, och var med då lagändringen stiftades.

Men en annan aspekt av varför landskapsregeringen ville ha en uppdaterad lag var för att man i den tidigare lagen saknade verktyg för att hantera turbulensen inom ÅMHM, säger dåvarande kansliminister Nina Fellman (S).
- Den kom till för att vid den tidpunkten var arbetsmiljön på ÅMHM rätt dysfunktionell, med mycket interna konflikter och stridigheter. Nu har den situationen bevisligen löst sig, och då skulle en klok styrelse hålla sig borta och inte börja besluta om sakfrågor. Särskilt tycker jag man borde akta sig väldigt noga från att blanda sig i personalärenden, säger hon.

Problematiken som fanns inom ÅMHM var åtminstone till viss del rotad i att myndigheten, som grundades 2008, fick ansvar för i princip hela landskapsregeringens, hälso- och sjukvårdsmyndighetens, miljöprövningsnämndens och hälsonämndens tillsyns- och tillståndsbehörighet.
- Den verksamhet som ÅMHM har hand om sköts av tre olika verk på fastlandet, säger Wille Valve.

Trots detta har man aldrig fått de resurser som myndigheten ansett sig behöva. Personalen har lidit till följd av en stor arbetsbörda, och omsättningen på både personal och chefer har varit stor.

Det är i den situationen som både lagändringen och det stöd som personalen i dag visar för myndighetschef Susanne Perander har sina rötter.

RÄTTELSE: Det finns ingen möjlighet för ÅMHMs styrelse att höja veterinärtaxorna även för nyttodjur. Priserna regleras i den finska kommunalveterinärtaxan, och där ges utrymme att öka med 25% för andra djurslag än nyttodjur.