Författare förfasas över ungas läsvanor, men vill inte anpassa skrivandet
Skuggor och skimmer är temat för litteraturdagarna i år. Men när det gäller ungas läsförståelse och benägenhet att ta till sig litteratur så finns det just nu mer skuggor än skimmer. I alla fall om du frågar författarna Mats Strandberg, Olof Lundh, Björn Wiman och Åsa Hellberg som gästade Ålands Radio inför fredagkvällens litterära talkshow på Mariehamns stadsbibliotek.
– Grundproblemet är att många unga i Sverige i dag i praktiken inte kan läsa. Det kommer leda till att vi har en generation som inte längre har kapacitet att vara aktiva medborgare i den demokrati vi försöker upprätthålla. Det är ett existentiellt problem för vårt samhälle, säger Björn Wiman.
Räddningen skulle kunna vara att dagens unga vuxna i stor utsträckning redan är förslavade av sina smarta telefoner och AI och att nästa generation gör revolt mot vårt sätt att leva.
– De har sett baksidorna så mycket, så de kanske går tillbaka till det analoga, funderar Mats Strandberg.
När det gäller att anpassa skrivandet för att få fler att läsa och ta till sig litteraturen är författarna som gästar studion kluvna. Åsa Hellberg menar å ena sidan att litteraturen förändras hela tiden, men också läsandet. I dag lyssnar många på böckerna i stället.
– Det ställer lite andra krav på oss som skriver, kanske inte att förenkla men i alla fall vara tydligare med var vi befinner oss i berättelsen.
Men att tänka för mycket form och ta hänsyn till om folk står och diskar medan de lyssnar på en ljudbok är inte en väg som Olof Lundh förespråkar.
– I grunden handlar det om en bra historia. Har du en bra historia att berätta kommer den alltid att gå hem, så enfaldig är jag, säger han.
