Resursenhet bra, men resursskola bättre – diskussion om stöd i utbildningssektorn

I mitten av augusti offentliggjorde Landskapsregeringenen rapport om behovet av stödinsatser inom utbildningssektorn. Rapporten för fram några förslag för att bättre möta och hjälpa barn olika typer av NPF-diagnoser.
Ett förslag är att etablera en resursenhet på Åland, det vill säga erbjuda en tillfällig skolgång för att stödja elevers inlärningsförmåga, med fokus att få tillbaka eleven till den ordinarie skolgången.
En bra och viktig rapport tyckte, utbildningsminister Annika Hambrudd (C), lagtingsledamot Henrik Löthman (S) och Sonja Winé, ordförande för NPF Åland då de gästade Ålands Radio på fredagen.
– Den visar på det som vi föräldrar sagt att behövs, säger Sonja Winé, som ändå hade några kritiska synpunkter.
Hon varnar bland annat för den underliggande ambitionen att alla barn med utmaningar i något skede ska komma tillbaka till den vanliga skolan – det är kanske inte det bästa för alla. Hon ser också hellre en resursskola, även om en resursenhet är en bra början enligt henne.
Annika Hambrudd konstaterar att rapporten lyfter fram behovet av kunskapshöjande insatser och att det från skolpersonal kommit signaler om kunskapsbrist. Oberoende av om det behövs en resursskola eller en resursenhet behöver landskapet och kommunerna komma vidare, säger hon.
– Min förhoppning är att landskapsregeringen ska kunna finansiera ett tvåårigt uppstartsprojekt, säger Hambrudd.
Henrik Löthman lyfter bland annat frågan om hur man får hela Åland att arbeta på likande sätt i frågan om stödinsatser.
– Vi måste få en liknande utbildningsnivå på alla, säger han.

Ny rapport föreslår variant av resursskola på Åland
Ökad ångestproblematik och behov av stöd är bakgrunden