Åland välkomnar inflyttare – men helst ska du ha ett namn som låter svenskt
Var tionde ålänning har flyttat hit från ett land utanför Norden – och räknar man med inflyttning från de nordiska länderna har Åland den högsta andelen inflyttade i hela landet, över 17 procent. Men att känna sig hemma som utomnordbo på Åland är ändå inte lätt.
Det vittnar projektledaren Viktoria Olsson, arbetsvägledaren Jonas Sommarhed och politikern Arsim Zekaj (S) om. De deltog alla i en diskussion om integration i Ålands radio i dag.
– Ålänningar håller hårt på sitt. Det kan vara svårt för oss som kommer hit att känna oss delaktiga och det är också en utmaning när vi talar om integration, säger Olsson.
Hon har upplevt tydliga skillnader mellan Åland och fasta Finland, där hon känt sig mer välkommen. Hon berättar om den kommun på fastlandet där hon bott tidigare, som skickade ett välkomstpaket med små gåvor och bjöd in till stadshuset på ett informationstillfälle.
– Där reagerade ingen om man sa fel, men här kände jag mig utdömd direkt när jag pratade – trots att min svenska är mycket bättre än min finska var då.
Språket är enligt alla tre avgörande på Åland. Utan tillräckligt stark svenska kommer man inte vidare på arbetsmarknaden. Jonas Sommarhed har till och med gått så långt att han bytte namn för att slippa bli diskriminerad.
– Jag uppfattade att när jag sa mitt tidigare namn Ionuț Moldoveanu, så antog personen att jag inte pratade svenska, men nu när jag heter Jonas Sommarhed så antar alla att jag har det som modersmål - det är säkert inte medvetet, men så var det.
Arsim Zekaj är tilltänkt att bli Ålands första minister med utomnordisk bakgrund, och integrationen ska ligga på hans bord. Zekaj vill se nya arenor där människor möts, men vet att det kommer att ta tid. Också han berättar att han medvetet namngett sina barn så att de ska slippa diskriminering.
