Behovet först - tekniken sist eller: Vad som kanske gick fel med Åda i början

Snart åtta år senare har bolaget genomgått såväl personalkonflikter som ett flertal ledningsbyten. Det har stämts av privata it-aktörer och anklagats för orättvis konkurrens av desamma samt kritiserats av landskapsrevisionen. Åda har skött upphandlingar som landskapets löne- och personaladministrationssystem, Ålarm och för tillfället Ålands hälso- och sjukvårds vårdinformationssystem.

Vid sidan av Åda finns nu också landskapets egen IT-enhet, som ska digitalisera landskapets förvaltning.

I Avsnitt ett redde vi ut begreppen och det blev klart att ordet digitalisering för en del, såväl inom politik som förvaltning, innebar något annat än att skapa nytta för användaren.

– För 20-30 år sedan var det systemutvecklare och programmerare som jobbade med att ta hand om våra verktyg, men i dag ser vi allt fler som jobbar med UX, alltså user experience. Människor som är bra på att förstå människors behov och kan ta in det i omställningen, säger professor Jan ”Gulan” Gulliksen.

Och det är precis ditåt Åland behöver gå, men det ställer krav på dem som beställer tjänster, alltså myndigheter och andra bolag. EU:s övergripande målsättning är att samtliga länder ska vara digitaliserade år 2030. Det börjar alltså bli bråttom att få ordning på beställarnas kompetens inom området. Det är något som både Ådas vd Christian Jansson och landskapets it-chef Jani Sjölund är överens om.

– Många säger: Nä, jag kan ingenting om teknik! Men det behövs inte. Det som ska komma först är att förstå användarens perspektiv, vad vill användaren göra, vad är behovet? Och det kan vara olika. Tekniken kommer sist – behovet kommer först, säger Sjölund