Utkomststödet splittrar lagtinget: ”Var går gränsen?”
Landskapsregeringen vill återinföra förvärvsinkomstavdraget för personer som får utkomststöd. Förslaget, som debatterades i lagtinget på onsdagen, innebär att upp till 150 euro i arbetsinkomster per månad inte räknas av från stödet. Debatten kretsade kring arbetslinjen och blev stundvis både ideologiskt laddad och hätsk.
Avdraget slopades för vuxna i februari genom förändringar i rikets lagstiftning. Syftet med att återinföra det är att göra det mer lönsamt att ta emot också mindre arbeten och samtidigt mildra den ekonomiska utsattheten.
Social- och hälsovårdsminister Arsim Zekaj (S) var personlig när han presenterade förslaget inför lagtinget.
– Jag känner igen den här verkligheten mycket väl. En gång i tiden var jag där själv. Jag vet vad några extra euro kan betyda när kassan alltid är tom, sade han.
Regeringspartierna beskrev förslaget som ett led i arbetslinjen och argumenterade för att enstaka arbetspass och deltidsarbete kan vara en väg in på arbetsmarknaden. Men det resonemanget köper inte alla. Moderaternas partiordförande Wille Valve ifrågasatte om förslaget är klokt, medan Obunden samlings Christian Wikström frågade om regeringen vill införa medborgarlön.
– Hur många hundra euro krävs det för att en människa ska jobba 40 timmar i veckan i stället för att lyfta utkomststöd? Var går den gränsen?
Wikström sa också att många ålänningar ser det som sin plikt att arbeta och som något skamligt att söka utkomststöd, vilket han beskrev som en bra grundinställning. Ett uttalande som väckte starka reaktioner.
Nina Fellman (S) sa att Wikströms politik saknar människokärlek och Sandra Listherby (Lib) ansåg att Wikströms resonemang visar att han har dålig koll på de ekonomiska utmaningar som många familjer lever med.
