Svårt att fullt ut inkludera autonomier i nordisk säkerhetspolitik

Ville Väyrynen (Saml) och Helene Björklund (S) är ordförande för den finska respektive svenska delegationen i Nordiska rådet. Fotomontage: Heidi Grandell-Sonck

Vilka möjligheter ska autonomierna Åland, Färöarna och Grönland ha att delta i nordiska säkerhetsdiskussioner?

Den frågan har diskuterats under Nordiska rådets septembermöte i Mariehamn. Diskussionen sker mot bakgrunden av att Sveriges statsminister Ulf Kristersson valde att inte bjuda in autonomierna till ett säkerhetspolitiskt möte inom Nordiska ministerrådet i våras.

Det ledde till att Grönland pausade sitt deltagande i både Nordiska ministerrådets och Nordiska rådets möten. Också på Färöarna och Åland har frågan om hur autonomierna kan inkluderas lyfts.

En som är kritisk till Ulf Kristerssons beslut är den svensk socialdemokraten Heléne Björklund, ordförande för Sveriges delegation på NR-mötet i Mariehamn.

– Åland ligger strategiskt till och borde vara med. Diskussionerna handlar inte om känsliga försvartekniska saker, som var vapen placeras tillexempel, säger hon.

Men frågan är komplicerad, och Ulf Kristersson har fått uppbackning från finländskt håll. I grunden handlar det om att Nordiska rådet förvisso kan föra vilka diskussioner som helst, medan diskussionerna nordiska ministerrådet begränsas bland annat av vad medlemsländernas lagstiftning tillåter. Och för att på den här nivån möjliggöra en större inkludering av autonomierna behöver det så kallade Helsingforsavtalet revideras.

Och det är inte alldeles lätt, säger Ville Väyrynen, samlingspartist och ordförande för den finska NR-delegationen.

Taggar

  1. Nyheter