Publicerad: fredag, 17 januari, 2020 - 13:43Uppdaterad: fredag, 17 januari, 2020 - 17:21
  • Frågan hur lagtinget hamterar fullmakter har aktualiserats i samband med att lagtinget drog tillbaka en fullmakt för kortruttsprojektet strax innan jul. Foto Nina Smeds

Praxis styr hur lagtinget hanterar fullmakter

Det är praxis, det vill säga hur man brukar göra, som styr hur lagtinget beviljar eller inte beviljar fullmakter till regeringen.

Det säger lagtingsdirektör Susanne Eriksson. Den lagtingsbestämmelse som styr fullmakterna för regeringens utgifter är vag och tolkningen har utvecklats genom praxis. Det blev tydligt när lagtinget strax före jul drog tillbaka en fullmakt för kortruttsprojektet på västra och östra Föglö. Bestämmelsen gör ingen skillnad mellan investering eller totalentreprenad.

-Problemet med totalentreprenad är att man bara kan göra en uppskattning av utgifterna, samtidigt som man enligt EU-regler inte får testa marknaden för att se prisbilden. Man måste fullfölja även om det blir dyrare, säger Susanne Eriksson.

Det finns fullmaktsskrivningar i alla landskapets budgetar fast det inte står så uttryckligen enligt landskapets finanschef Conny Nyholm. Vanligast är begäran om fullmakt för investeringar och då finns det i princip alltid ett belopp angivet. Men för drifts- och totalentreprenader har inte praxis varit att man skrivit ut summan.

- Det har förekommit att slutsumman blivit dyrare, men då har man helt enkelt justerat fullmakten, säger Conny Nyholm.

Ålands Radios journalistik ska alltid vara trovärdig och opartisk. Vi är oberoende från politiska, religiösa, ekonomiska och kommersiella intressen.

Läs mer om bolaget och vårt arbete »