Jämfört med årets budget ökar underskottet med 7,5 miljoner och verksamhetskostnaderna med drygt 11,6 miljoner euro. Personalkostnaderna ökar med 5,3 miljoner, något som förklaras med att förvaltningen växer med drygt 39 årsverken.

Trots den ökade kostnadsbördan i landskapsregeringens förslag ser man inget behov att gå till banken. Men man kommer att öka uttaget av Paf-medel med 12,7 miljoner euro.

Skärgårdstrafiken utgör i vanlig ordning en stor utgiftspost och bränslekostnaderna ökar med nästan 3 miljoner euro. För projektet med att bygga en tunnel till Föglö viks en halv miljon euro och för pengarna förväntar man sig en förstudie med geologiska undersökningar som ska kartlagga förutsättningarna. Dessutom vill landskapsregeringen under nästa år återaktivera arbetet med att bygga en bro över Prästösund. Totalt 150.000 euro läggs på förarbete för att köpa en ny fossilfri linfärja och en ny frigående färja.

Landskapsregeringens planer på storskalig havsbaserad vindkraft, som går under namnet Sunnanvind, syns återkommande i budgetförslaget. Man begär en fullmakt av lagtinget för att få utarrendera delar av landskapets vatten för en tid om högst 50 år för blivande vindkraftsparker.

Polisens önskemål om ökade resurser besvaras åtminstone delvis och poliskåren utökas 3,5 tjänster. Landskapsregeringen skriver i budgetförslaget att resurssatsningar är en ”nödvändig inledning för att stöda myndighetens arbetsvälmående som under senare år har försämrats”.

På den långa listan över saker som landskapsregeringen hoppas vill göra under 2023 finns en förstudie om hur flygtrafiken kan säkerställas, ett projekt för att öka Ålands attraktionskraft och ett annat för att skydda skog. Under nästa år vill landskapsregeringen inleda en dialog med Ålands hälso- och sjukvård med målsättningen att överföra institutionsvården från kommunerna till landskapsnivå och därmed ÅHS.