Mer i privatpersonens plånbok men landskapskassan blir mindre
Sänkt inkomstskatt, sänkt samfundsskatt och sänkt marginalskatt. Bland annat det föreslår riksregeringen som under veckan haft sin så kallade halvtidsöversyn och kommit överens om en plan för Finlands finanser 2026–2029.
Ålands riksdagsledamot Mats Löfström skriver i sociala medier att “besluten är positiva för Finlands tillväxt, för att öka sysselsättningen och för att stärka köpkraften och förtroendet i ekonomin både i Finland och på Åland”.
Även finansminister Mats Perämaa, liberal, är positiv:
– Tillväxt behövs. Jag hoppas det här ska betyda en kursändring för landet och hjälpa till här på Åland också så vi får mer tillväxt, säger han.
För det offentliga Åland betyder skattesänkningar att skatteavräkningen som riket betalar till Åland minskar. Prislappen för den sänkta inkomstskatten som riksregeringen föreslår blir en dryg miljard euro, och det skulle betyda 4,7 miljoner euro mindre i skatteavräkning till Åland.
Mats Perämaa tycker inte att det finns någon anledning till oro eller att landskapsregeringen borde vidta några särskilda åtgärder för att kompensera de minskade intäkter som väntar. Han säger att man redan jobbar med reformer för att balansera den åländska ekonomin.
– Ett något utökat underskott i det här skedet understryker bara vikten av att vi gör det vi gör, säger Perämaa.
Det är riksdagen som tar slutgiltiga beslut om förslagen från regeringen.
Några av riksregeringens övriga förslag:
- I framtiden ska man få ärva 30 000 euro skattefritt, i dag är gränsen 20 000.
- Gränsen för en skattefri gåva föreslås höjas från 5000 euro till 7500.
- Momssatsen på mat och läkemedel föreslås sänkas från 14 till 13,5 procent.
- Skatten på läsk, nikotinpåsar och e-cigaretter föreslås bli högre.
Artikeln har kompletterats kl 16.31 efter intervju med Mats Perämaa.
