Kärv ekonomi får högskolan att skjuta upp utbildningar
Åland behöver fler socionomer, men det ekonomiska läget gör att Högskolan på Åland skjuter fram den planerade utbildningen.
Högskolans anslag bestäms genom fleråriga utbildningsavtal och finansieringen är därför mer långsiktig än för många andra landskapsfinansierade verksamheter. Trots det försöker högskolan hålla tillbaka kostnaderna när landskapets ekonomi är ansträngd.
Rektor Matias Waller säger att högskolan söker extern finansiering, ser över sina arbetsprocesser och hoppas kunna spara årsverken genom digitalisering, främst inom administration och ledning. Högskolan har också blivit mer restriktiv med att ta in nya studerande till utbildningarna.
Varken IT-ingenjörsutbildningen eller vårdutbildningen på distans startade som planerat hösten 2026. Vårdutbildningen på distans planeras inte heller till nästa höst.
Högskolan har dessutom förberett en socionomutbildning, men den skjuts nu fram till 2028. Waller beklagar beslutet och konstaterar att utbildningen behövs enligt Ålands arbetsmarknadsbarometer.
– Man säger ofta att utbildning är en investering. Det vi behöver för att Åland ska må bra 2035 kanske vi måste investera i nu, säger han.
Trots besparingarna planerar högskolan för två nya masterutbildningar. Enligt Waller kan de genomföras till en förhållandevis låg kostnad eftersom de utvecklas tillsammans med andra högskolor inom universitetsalliansen EUNICoast och har extern finansiering.
Det finns också ett juridiskt frågetecken kring högskolans ekonomi som styrelsen har bett landskapsregeringens utbildningsavdelning att reda ut. Landskapsregeringen beslutade i samband med årets budget att räkna av högskolans överskott från anslaget, men Waller anser att högskolan själv ska få bestämma över pengarna.
– Om det är upp till oss att ha en sund ekonomi och skapa ett överskott ska vi också kunna använda överskottet för att utveckla högskolan till nytta för det åländska samhället.
