JO om utplacerade ålänningar: KST borde ha varit i kontakt med svenska myndigheter tidigare
KST borde ha varit i kontakt med de svenska myndigheterna i ett tidigare skede. Dessutom borde man ha informerat sina klienter om vad en placering i Sverige i praktiken kan ha för följder. Det har biträdande justitieombudsman Maija Sakslin kommit fram till i en utredning hon gjort på eget initiativ.
Överlag anser JO att KST följt god förvaltningssed genom bland annat rådgivning gällande utkomststöd, samt att myndigheten försökt hitta en lösning på klienternas situation. I utlåtandet betonas ändå att klientens rättssäkerhet inte får äventyras i en situation där utplacering till annat land skett. Till exempel har åländska myndigheter inte behörighet att utöva tillsyn över verksamheten vid boendeenheterna i Sverige, där svensk lag gäller.
KST hade inte varit i kontakt med svenska myndigheter när klienter placerades hos privata vårdhem i Sverige – kontakten togs först när utbetalningen av folkpensioner upphörde. Sakslin konstaterar att placeringarna omfattas av den nordiska konventionen om socialt bistånd, som förutsätter samarbete mellan myndigheter.
Hon betonar att när klienter i en sårbar ställning flyttas ska den ansvariga myndigheten, i det här fallet KST, i förväg kontakta myndigheterna i mottagarlandet för att trygga klientens rättssäkerhet och likabehandling.
Problematiken med de utplacerade klienterna uppstod då Finland slutade betala ut folkpension till personer bosatta utomlands. Detta ledde till att KST:s klienter placerade i vård utanför Åland förlorade merparten av sina inkomster.
