Hon tillträdde i november 2019 och samtidigt lyfte den nybildade landskapsregeringen över ansvaret för Högskolan och dess bolagisering från utbildningsministern till en helt ny ministerpost, utvecklingsministern. Förväntningarna var kanske högre än vad verkligheten blev.

- Jag har en viss förståelse att allt inte löpt, men känner en stor och stark önskan att utvecklingen nu ska börja löpa betydligt snabbare än hittills och att vi ska komma till faktiska beslut så att vi vet vad vi ska göra och sen är vi i mål, säger Johanna Mattila.

Det finns några stora frågor att lösa, bland annat en ny högskolelag, lärarnas nya avtal och momsfrågan. Man hoppas på att staten ska befria bolaget från momsen, som man gör med alla högskolor och universitet i riket. Bolagiseringen är ett sätt för högskolan att kunna vara lyhörda och utvecklas snabbare.

- Vi är alltför starkt bundna till den allmänna förvaltningen och det begränsar oss, säger Johanna Mattila.

Bolagiseringen av Högskolan på Åland går framåt. Det säger utvecklingsminister Alfons Röblom (HI).

-Det är flera processer som pågår parallellt. Det som händer den här veckan är att vi tillsätter en arbetsgrupp, säger han.

Arbetsgruppen ska bestå av tjänstemän och representanter för högskolan som ska se över hur lagstiftningen behöver justeras. Alfons Röblom vill inte spekulera om när bolagiseringen är genomförd.

- Så fort som möjligt, när vi inleder lagstiftningsarbetet påbörjas en viktig process. Och diskussionerna med riket ska fortsätta så fort som möjligt, säger han.

Alfons Röblom delar Högskolans rektor Johanna Mattilas önskan om att processen ska gå snabbare.

-Vi vet att Högskolan på Åland, liksom andra högskolor, innovations- och utvecklingsinstitutioner spelar en viktig roll för att ta oss ur den kris vi befinner oss i, säger Alfons Röblom.