Ibland räcker Marias pengar inte ens till medicin
Efter att de fasta kostnaderna är betalda brukar ”Maria” och hennes son ha mellan 120 och 180 euro kvar att leva på under en månad. De är långt ifrån ensamma.
En konstant stress. Så beskriver Maria livet i ekonomisk utsatthet.
Maria är invalidpensionär och närståendevårdar sin son som är hemmasittare.
För att få ekonomin att gå ihop måste familjen avstå från mycket. De har mat på bordet, men guldkanterna saknas. Det händer att Maria tvingas köpa mediciner på kredit och hon har också avstått från icke-livsnödvändig medicin som hon ordinerats av läkare.
Hon säger att hon undviker att prata om sin ekonomi med vänner, och att det är förknippat med skam att begära hjälp av Matbanken.
Maria heter egentligen något annat, men hon är långt ifrån ensam. 16,6 procent av de åländska hushållen ligger under den relativa fattigdomsgränsen, enligt Åsub-statistik från 2021. Sedan dess har pandemi, arbetslöshet, hög inflation och höga räntor, satt ytterligare press på hushållen. I den senaste konjunkturöversikten skriver Åsub att pressen på hushållen fortfarande är hög. Samtidigt har många organisationer i tredje sektorn varnat för att nedskärningarna i den offentliga ekonomin kan göra vardagen ännu kärvare för många.
Den som har ont om pengar riskerar dessutom att hamna i socialt utanförskap.
– Man kan inte fara ut med sina vänner eller åka till Sverige eller Finland för att träffa släktningar, säger Maria.
Idag fredag klockan 15.30 diskuterar Mikaela Brandt-Lindholm, områdeschef vid KST, diakon Kati Juntunen, och socialminister Arsim Zekaj vad som görs och kunde göras för att hjälpa dem som har det ekonomiskt tufft.
