Fornlämning styrde Godbykorsningens utformning
Fasta fornlämningar påverkade utformningen av smitfilen i den nya Godbykorsningen som färdigställdes sommaren 2024. Det säger Dan Engblom, konsult som på uppdrag av landskapsregeringen ritade smitfilen till den olycksdrabbade korsningen.
Det har gått 20 år sedan han påbörjade de första mätningarna vid området och så som Engblom minns det var det ett komplext ärende, som var väldigt styrt av detaljplaner, utrymmesbrist och geotekniska förhållanden på platsen – men också av fornlämningar.
Enligt Engblom begränsar fornlämningar hur lång smitfilen kan vara längs med Nya Godbyvägen.
Källor till Ålands Radio säger att smitfilen från Sundshållet in mot Godby är för kort och att mötande bilar inte hinner uppfatta om man är påväg rakt fram eller tänker svänga. Men Engblom tror inte att den korta smitfilen har en avgörande roll för mängden olyckor i korsningen.
Skulle du ha ritat korsningen annorlunda om inte fornminnet fanns där?
– Fornlämningarna avgör var filen kan starta, men själva filen håller de mått som reglementet säger.
I en färsk utredning av korsningen föreslås bland annat att smitfilen förlängs parallellt med Getavägen, men inte längs med Nya Godbyvägen.
Sedan den nya korsningen öppnades 2024 har 11 olyckor inträffat där.
