Landskapsregeringen har länge jobbat för ett EU-mandat och krävde, nu senast i ett utlåtandet över Ålandskommitténs förslag till ny självstyrelselag, en skrivning om en parlamentsplats.

Som vi tidigare berättat i Ålands Radio har parlamentets konstitutionella utskott presenterat ett förslag enligt vilket 22 av Storbritanniens platser skulle delas ut till missgynnade länder och resten sparas bort då Storbritannieln lämnar samarbetet.

Utskottets förslag skulle kunna ge Finland en 14:e plats och till exempel Spanien fyra nya platser. Centerns Anneli Jäätteenmäki säger till tidningen att hon skulle rösta för det alternativet om det kommer upp. Men ingen av de fyra parlamentarikerna ser någon realism i att Åland skulle få ett eget mandat den här gången heller även om de tycker att frågan kunde diskuteras.

Rätt tillfälle för dialog

-Nu skulle vara rätt tillfälle att föra den dialogen och lösa de frågorna, säger vänsterförbundets Merja Kyllönen som hört om behoven också i andra självstyrda områden.

Men problemet är just det att samma behov finns i fera områden och att det är svårt att avgöra vilka som ska ha rätt till en parlamentsplats.

-Spanien skulle få fyra platser och med tanke på situationen i Katalonien är det många som inte vill gå den vägen, säger samlingspartiets Sirpa Pietikäinen och Anneli Jäätteenmäki. Och om Åland fick en plats borde man också diskutera om samerna ska få en.

Tillräckligt med en valkrets

-Mångfalden i politiska åsikter är så stor bland såväl samerna som ålänningarna att jag har svårt att se att en person skulle kunna representera dem, säger socialdemokraten Liisa Jaakonsaari.

Anneli Jäätteenmäki, som var justitieminister då Finland gick med i EU, påpekar att man då ansåg att proportionaliteten förverkligas bättre om hela landet är en valkrets och det tycker hon är ett bra argumnet också nu.