En stängning av Hormuzsundet påverkar knappast Åland
Stängningen av Suezkanalen i slutet av sextio- och början av sjuttiotalet skapade stora vinster för åländska rederier, men i dag påverkas åländsk sjöfart inte så mycket av oroligheter i Mellanöstern, säger Olof Widén.
En stängning av Hormuzsundet, inloppet till Persiska viken, skulle ha stora konsekvenser för världsekonomin, sjöfarten och oljehandeln. Däremot skulle de direkta konsekvenserna för Åland inte vara så stora. Möjligtvis kunde Lundqvistrederierna påverkas, bedömer Olof Widén, tidigare vd för Rederierna i Finland.
Om oroligheterna i Mellanöstern fortsätter kan bränslepriserna förstås skjuta i höjden, men i praktiken kan rederierna överföra bunkerkostnaderna på konsumenterna, säger Widén.
Tidigare har åländska rederier haft betydligt större åtaganden i Mellanöstern. På sjuttiotalet kunde ett åländskt tankfartyg i veckan gå in i Persiska viken. Efter att den egyptiske presidenten Abdul Nasser stängt Suezkanalen 1967 ska den legendariska åländska redaren Algot Johansson ha skämtat om han borde stå staty i Mariehamn.
– Åländska rederier kunde skapa stora förmögenheter då all trafik skulle ledas runt Afrika och det blev brist på fartyg. Mycket av välståndet på Åland emanerar från stängningen av Suezkanalen, säger Widén.
