Därför blir bålgetingarna fler på Åland
De stör gärna fikastunden i trädgården genom att surra runt saftglaset, men getingar är mycket mer än ett irritationsmoment. Samtidigt blir bålgetingarna allt vanligare på Åland. Enligt den pensionerade naturvårdsintendenten Jörgen Eriksson hänger utvecklingen ihop med klimatförändringarna.
– Man har räknat med att om en husfluga får föröka sig fritt utan till exempel getingar skulle den kunna ge upphov till ett lager som är halva Eiffeltornets höjd runt hela jorden på ett år, säger den pensionerade naturvårdsintendenten Jörgen Eriksson.
Getingarna hör till gruppen steklar, är rovdjur och fångar andra insekter för att mata sina larver. De hjälper också till att ta hand om döda djur och bidrar till att hålla olika arter i schack.
En av de största missuppfattningarna är, enligt Eriksson, att de alltid sticker. I själva verket är det främst om de känner sig hotade om man kommer nära deras bo. Dyker de upp vid fikabordet är rådet i stället att behålla lugnet.
– Ju mer häftiga rörelser, desto mer triggar det getingarna att försvara sig, säger han.
En annan art som blivit vanligare på Åland är bålgetingen. Enligt Eriksson är ökningen en följd av klimatförändringarna. Mildare vintrar gör att fler drottningar överlever och kan bygga nya bon när våren kommer.
Trots att bålgetingen är betydligt större än en vanlig geting – ungefär stor som en tumme – och känns igen på sitt kraftiga surr, har den ett oförtjänt dåligt rykte.
– Är man stor och kraftig måste man vara snäll. Bålgetingar går inte till attack i onödan utan lever sitt eget liv, säger han.
