Ministeriet menar att det är svårt att utreda om offret frivilligt går med på medling då den misstänkte förövaren ofta står i en maktposition i förhållande till offret. I bakgrunden till lagförslaget ligger en oro för att personer som brukat våld mot närstående ska gå ostraffade om fallen löses via medling istället för rättsprocess.  

Det är fel, menar Petra Granholm, frivillig medlare på Ålands medlingsbyrå. Enligt henne riskerar vissa fall bli helt obehandlade,om det till exempel inte blir någon rättslig process. 

– De fall vi får är ofta väldigt lindriga, det kan handla om en knuff. Risken blir då att offer får mindre hjälp om den här lagen godkänns. 

Hon säger också att offret inte alltid önskar rättegång och att lagförslaget  baserar sig på föråldrade uppgifter om hur medlingsprocesser går till. 

– Det man har sett överlag i feedbacken från klienter är att parter i ärenden som rör våld i nära relationer är aningen mer positiva till medlingsprocessen än vad andra är, och det är just för att man får en chans att uttrycka sig i en medlingsprocess. 

På Åland hanteras en handfull ärenden gällande våld i nära relationer årligen. Det är polis eller åklagare som tar initiativ till medling i den här typen av ärenden.