Häxprocesserna i romanform
De åländska häxprocesserna på 1660-talet har fångat författaren Carina Karlssons intresse i decennier. Hennes allra första diktsamling, Lisbeta, Per Skarps hustru från 1996 handlade om en av de avrättade kvinnorna - nu skildrar hon det här mörka kapitlet i åländsk historia i sin nya roman, Märket.
Det var när häradshövdingen Nils Psilander steg i land på Åland som häxjakten började. Kyrkoherden Brynius Kjellinus blir hans handgångne man och tillsammans tvingar de med hårda metoder fram berättelser ur de anklagade kvinnorna som dessa fabulerar fram anefter för att ge sina plågoandar det de tror att de vill ha. T o m trollsalva levererar de - ur vaktmästarhustruns horn med skosmörja. Men inga bekännelser i världen kan rädda dem undan halshuggning och bål, trots att misstron kring det rätta i allt detta hemska börjar sprida sig bland folket och också nämndemännen som ska ta de avgörande besluten. Vanlig folklig vidskepelse tolkas som uttryck för tillbedjan av onda makter, kroppsliga märken som Satans bett och de som haft ett horn i sidan till de utpekade kvinnorna av helt andra orsaker ser sin chans att ge igen. Carina Karlsson skriver fram levande människor ur de tingsprotokoll hon studerat och i centrum för berättelsen står Lisbeta, Per Skarps hustru. Det är en skrämmande skildring av överhetens våld, och den lilla människans hjälplöshet, i religionens namn.