-
Carina Karlsson jobbar inför hösten med två böcker, en om häxan Lisbeta och en om 1700-talets båtskarlar. Foto: Felix Quarnström
Häxor på hjärnan - Carina Karlsson om processen för normativitet
- På Åland, till skillnad från i Sverige eller Danmark, var det främst kyrkan som tryckte på med häxprocesserna på 1600-talet. Det fanns bland folket ett sorts riktigt sunt bondförnuft som ledde till att de inte rycktes med och till och med ställde sig upp emot överhetens beslut. Man kan väl säga att det är den trösterika delen i den delen av vår historia, säger Carina Karlsson, som i dagarna tilldelades Ålandsbankens kulturpris.
Häxor är ett stort intresse för henne. Under tisdagen höll hon ett föredrag om de åländska häxornas historia, För Trolldom Beryktade, på Kastelholms slott, och för närvarande jobbar hon på en roman om Lisbeta från Skarpans, vars historia hon redan skrivit i diktform.
- Men dels hittades ett nytt protokoll från fallet som jag tycker att tillför något till historien, och dels vill jag se hur jag mer än tjugo år senare och i romanform kan utveckla berättelsen.
Att se häxprocesserna som en del i en större kamp för normativitet i samhället, med Bibeln i bakgrunden, är enligt henne inte felaktigt.
- Vissa tycker att det främst var en genusfråga, men åtminstone på Åland tror jag inte att jag håller med. Män dömdes för andra former av ogudaktigt beteende också. Det var folk som var utanför normerna som man var rädda för, och där kan vi se mycket paralleller till vårt eget samhälle. Människan som djur har nog inte förändrats så mycket på 400 år, tyvärr.
