Sveriges kulturkanon – relevant för Åland?
En lista med 100 verk och företeelser inom olika områden som definierar Sverige som land och pekar ut viktig kultur som alla bör känna till. Den så kallade kulturkanonen som har tagits fram av experter på uppdrag av Sveriges regering presenterades i går. I listan återfinns bland annat litterära verk av Selma Lagerlöf och Wilhelm Moberg, men också allemansrätten, Falu koppargruva, pappaledigheten och Drottningholmsmusiken.
När kanonen diskuteras i Ålands Radio säger författaren och journalisten Gustaf Widén att han är kluven till hela kanonbegreppet, då han tycker det är bra att kultur lyfts fram, samtidigt som han tycker det är konstigt då det är beställt av svenska regeringen. Han refererar även till DN:s kulturchef Björn Wiman som skrev att kanonen lika gärna kunnat göras av AI.
NIPÅ:s Therese Hjälmarstrand håller med om att det är bra att kulturen lyfts. För NIPÅ:s del tycker hon också det är bra att kulturen delas mellan de nordiska länderna, även om frågan är hur kanonen hjälper eller stjälper.
– Det är väldigt svårt att göra en sån här sak, hur man än gör blir ingen nöjd, säger hon.
Författaren och konstkritikern Sebastian Johans säger att det ska bli skönt att slippa listan, som det pratats inför i många år. Han ser det som problematiskt, då det finns kanon hela tiden, som lever och förändras.
