Uppsättningen är en epilog i fyra delar där Majakovski skriver ur en avvisad älskares perspektiv. Dikten är skriven om kärlek, revolution, religion och konst. 

– Det finns ingen röd tråd, och jag spelar egentligen inte en roll. Det är inte en berättelse på det sättet, utan det är fragmentariskt. Det är någonting man kan låta sig svepas med i, säger Nicklas Lantz.   

Nicklas kommer att vara den enda som står på scen. Han kommer också att vara den som styr över ljus och ljud från scenen. Och det mesta av musiken har han gjort själv. 

– Det är ett sorts experiment eftersom det inte är en pjäs som har en handling utan det är poesi, berättar han.