Om hur världskriget satte punkt för Badhusepoken och julundret 1914 gick Åland förbi
För 111 år sedan var första världskriget inne på sin första vinter. I Europa stred miljontals soldater i både öst och väst och ungefär 10 miljoner av dem skulle mista livet.
Kriget hade inletts med stor entusiasm, men redan vid jul 1914 hade det svalnat betänkligt, vilket säkert bidrog till de händelser som kommit att kallas julfreden eller julundret 1914. Då slutade ett stort antal soldater på västfronten skjuta på varandra, gick upp ur skyttegravarna, bytte souvenirer och önskade varandra god jul.
Vapenvilan ägde rum helt utan välsignelse från högre ort, och kanske var det anledningen till att den inte uppmärksammades särskilt mycket där och då?
På Åland hade krigsutbrottet sommaren 1914 inneburit ett abrupt slut för badhusepoken i Mariehamn. Senast den sista juli insåg alla allvaret då den ryske överbefälhavaren förbjöd all Östersjötrafik.
Fyrar släcktes på åländska vatten och alla icke bofasta måste lämna landskapet. En del hamstrade livsmedel, men när inget dramatiskt skedde återgick livet nästan till det normala. Under flera år förblev Åland ändå ett slutet militärområde med ryska befästningar och som mest cirka 8 000 soldater.
Det var i huvudsak via Ålandstidningen, som ålänningarna fick nyheter om kriget. Men julundret 1914 missade man, och då tidningen den 30 december rapporterade att "intet anmärkningsvärt" passerat i Flandern var det en sanning med stor modifikation.
Fotnot: Carl-Gunnar Leijgårds program Julundret kan du höra med musik i Ålands Radio 25.12 kl. 15.00, 27.12 kl. 17.15 och 28.12 kl. 10.30.
