Minskad byråkrati och att bli bättre på att söka EU-pengar kan förbättra kommunernas ekonomi
Under hösten har många av de åländska kommunerna rapporterat om ekonomiska bekymmer med bokslut och budgetar som inte riktigt vill gå ihop. En del kommuner har sett sig tvungna att höja kommunalskatten, andra tvingas be om likviditetsstöd.
När civilminister Ingrid Zetterman (Lib), kommunförbundets direktör Minna Hellström och Kumlinges kommundirektör Marika Blomqvist diskuterade den kommunala ekonomin i Ålands Radio nämndes bland annat minskad byråkrati som ett alternativ för att enklare få ordning på ekonomin.
En minskad byråkrati skulle kunna spara pengar, menar Blomqvist, och säger att de åländska kommunerna varit bra på att använda pengarna på ett flexibelt sätt.
Ingrid Zetterman säger att man på Åland varit dåliga på att söka stöd från EU, på både landskaps- och kommunalnivå.
– Det är klart våra kassor töms när vi har ett lagstiftande parlament som erbjuder finansiering som vi inte hämtar hem, säger hon.
Minna Hellström säger att det är tre kommuner på Åland som kan räknas som kriskommuner enligt bokslutet för 2023, dessutom är fyra till på väg i samma riktning. Hon säger att det i framtiden inte blir lättare för kommunerna och deras ekonomi, med till exempel ökat krav på digitalisering.
